en föraning om tillbaka-till framtiden.

 
 
 
Att titta på budgetdebatten på teve från landet där SDs samarbetsparti UKIP fick drygt 27% av rösterna i Europarlamentsvalet, där debattklimatet är så skruvat att man är "extremist" om man nämner flyktingamnesti, likvärdig skola, vård och omsorg oberoende av ekonomiska tillgångar, samt att mänskliga rättigheter inkluderar medborgare likväl som icke-medborgare, ger en obehaglig tillbaka-till-framtiden aning om vart den svenska debatten barkar hän. Hoppas hoppas jag har fel!

interiör.








Solokvist

På ett lite naivt sätt hade jag hoppats att komma hem till Gbg igen som gift kvinna.
Istället kommer jag i soloekipage.
Objektet för mina känslor ska flytta till en ny typ av liv. Ett liv där det definitivt inte finns utrymme för en 24årig hoppa. Lite trisst. Men man ska tusan vara glad att man har känslor i kroppen. Att man kan känna. & att man vågar göra & visa när det känns så. Stenhårt står jag fortfarande fast vid devisen att Känner man så Känner man!
& nu har jag en ny vän. En vän som blev mer en kompis än en vän. Tack.
Men jag hade ändå hoppats...

 ...hopp!


Notorious...

"Sorry for being quite unpolite this disasterous Friday morning..."
"...the politeness-business is back on track again..."
"Mondays are good days for coffee, don't you think?"
"Fancy a cup then?"
"Have a fab weekend!"
"/irmelin."

You can NEVER be certain...
...eller ha självbevarelsedrift...

Konsumism...


   

...är en fin sak! Idag inköptes en styck ear phones (det var i alla fall vad jag trodde var den korrekta termen) för det facila styckpriset 67p. Ungefär sju spänn enligt dagens hyggligt stabila kurs.
& om jag fick ear phones för 67 p! En del skulle säga att de var coola. Jag tycker att de var himla götte. Förutom att jag likagärna kunde använda en två gamla burkar sammankopplade med ett snöre emellan för att expektera samma audioupplevelse. Snygga & fräcka är de ialla fall. & har en jättelång sladd som tyvärr fastnade & trasslade in sig i växlarna på cykeln när jag trampade hem. Men, med säkerhet är dessa 67p ear phones jättepraktiska. & jättefräckasnyggacoola!

Norra ögat skådar igen




Återigen, så möts man av, inte sådana där kort med lukt som var poppis förr, utan något mycket, mycket bättre. Effekten var istället varm så varm, så att hela kvadratmetrarna med ens blev behagliga. Ni är allt annat än umbärliga. Ni är oumbärliga. Tack i juletid, tack på distans, tack så mycket. Men mest av allt; tack för värme!

Re:

"Sure.
/Irmelin."

Punkt 3)

Jaha. Så kom det:

"Sure do." "How about you?"
(...)
"...won't be at Brookes the rest of the week..."
"I'll be around next week."
"If you want to have coffee then let me know."
"(any day except Wednesday...)..."


Jaha. Det var fan inte hot child in the city.
Gäsp!
Man kanske ska nöja sig istället...? Eller strunta i hela skiten.
Tillåta sig känna något, så in i helvete heller.
Fan.
Jag ska aldrig mer ta några initativ.

Eller som A:s mor sa: "Satsa på skolan istället." Ja. Biblioteket är mitt Rådhus.
Institutionaliserad passion.

Uppdrag: Utfört.

Okey. Så var det skickat...
Så var punkt 1 utförd.
In på nummer 2; Vänta.

Ojojojojojoj...

plan

Planerat:

1) att;14.30 maila "Hi, Don't you need a coffee break? /Irmelin"
2) att; vänta på svar.

Jäklar!

spinning through the town

"...when the night falls, my lonely heart calls..."

14:36 Vågar jag gå dit? Har jag något mellan tänderna? Gillar han det jag gör?  Ser han mina randiga strumpor? Jäklar jag måste kissa först.
Fan. Jag bara ler.
14:39.56 Okey då... Knackar...
14:40 Hej! Han ler bara också. & gillar förvånat att jag kommer.
14:41 & han gillar det jag gör. & hur jag tänker. .(..Jag gillar hur han talar.)
14:42 Han säger att jag ska titta på det runtomkring mig. På det jag ser. Att inte sluta med det. Att det kommer att gå bra.
14:42.27 (Men titta på mig då!)
14:43 Nu har jag pillat bort två klistermärken på arkivskåpet & försöker komma på de rätta orden. Han svarar på mina frågor. (Varför trodde jag att han skulle verka nervösare? För att han har varit det när vi passerat varandra? Men inte på lektionerna. Det var då vi började le. & ögonen hälsade på varandra.) 
14:44.00 "Eh, it's probably now I should ask a clever question. But I won't."
14.44.14 "Du kanske skulle vilja komma förbi... Du är kvar till jul eller hur. & jag är kvar till jul."  Va? Han frågar om jag vill komma förbi. Snart. Jag ler. För att inte tala om skolan. För att tala om annat. För att träffas?
14:44.32 Va? Jag börjar tala om svensk funkis. (Fan också!)
14:44.44-14:45.30 (Han ler. Jag ler. Ögonen är vänner nu. Vad ska jag tro? Vad ska jag hoppas? Slutade tro på sånt här för länge sedan...)
14:46 "Irmelin, will you be around here?" 
14:46.08 (...) "I'll be around, A..."
14:46.20 Vänder mig mot dörren. Vänder mig mot A. "I'll be 'round." Ja, hans ögon är mina bästa vänner. Han ler stort. Jag blinkar. & stänger dörren,
14:46.34 JÄÄÄÄVLAR! Vad fan är detta!!!

"...cos I'll let her be what she wanna be..."

Ja, vad fan är detta? Varför känner jag mig så jävla säker? Är det ens lagligt? I guess... Jag tror ju inte på sånt här? Har jag helt fel? Hade jag fel redan i september? Brukar vara blind. Blind agnostiker. Men han har fina skor. & säger att jag är bra. & jag såg honom allra första gången. & han såg mig. Såg vi varandra?
& han vill att jag ska komma snart...

Prioriteringar 2.0.


 
"We're not stangers to love. You know the rules and so do I..."

  1. Försöker se ut som dansarna i Never Gonna Give You Up;
  2. & hitta en man med utseendet som Rick Astley 1989;
  3. är en värdelös roomie som stjäl mat veckor i sträck hellre än storhandlar;
  4. & en värdelös vegetarian som stäl Alessandras importerade, italienska parmaskinka;
  5. såklart fasansfull romancer som trots rakade ben, ratar fina bedårande chubby killar för barhäng & Scatman John & rom&cola;
  6. & hellre dricker rödvin halv fem själv & lyssnar på Salt n' Peppa, än ligger.

Fan!

"We know the game and we're gonna play it...."


Känsla?

Tror jag blivit kär. På riktigt.
Kär, i i alla fall den bredaste betydelsen; 'förälskad'. Betuttad. Berörd.
Det var på tiden. (Åren... .)
& inte på tiden. Sjutton också!


Prioriteringar.

"Är jag för smart för att få ligga?" har jag gått runt & frågat mig själv hela fredagen.
Men har istället börjar ifrågasätta om det hela egentligen springer ur faktumen att jag 1) inte har tvättat på en månad vilket betyder att jag 2) har vänt på trosorna i fem dagars tid, samt 3) inte har rena handdukar för den delen, eller 4) heller inte har tvättat håret på en vecka?


Fixarsorken besöker Storstan.





Fixarsorken gör ett ryck igen.
Detektivade upp Bangalore-biljetten som kommit på avvägar. Frukostade på tjuvgods från kylen.
Knatade in till datasalen i plugget. Men hängde mest i fika-kantinan innan coachen gick in mot Storstan.
Inne i Stan. Gick till Wilton Street istället för Wilton Road. Var väck i en timme. Fikade.
Spenderade tre timmar på Indian Visa Application Office. Fikade kaffe & sandwich. Ärendet tog 30 sekunder. Upptäckte att jag hade en tandkrämsmustasch sedan morgonborstningen. Hjälpte en tant med engelska stavningen. Tittade på Hare Krishna. Snygg Nästa!-lapp. Fikade croissant.
Tog en promenad. Såg en flodbäddsliknande tvätt-torkings-gård. Stannade & tittade länge. Åt ett äpple.
Tate Britain. Francis Bacon. Först var det mycket folk. Då tittade jag mest på dem. Sen var det mindre folk. Då tittade jag mer på Bacon. & en kille i cykelkeps. Tänkte på Petter, symetri, tid, rum & narrativ. Köpte flera kort. Intresserade mig mycket för Museishopen men avfärdade eventuella köp.
Ösregnade ute. Åt en banan. Åt ett äpple. Tog på mössan. Köpte frimärken & kort till Annelis mormor.
Promenerade tillbaks till Victoria Station. Talade med mamma & pappa. Talade med en busschaufför om kungafamiljen & om hästvagnar. Köpte ett äpple & thé.
Tog Hembussen. Fastnade i rusningen. Kom Hem & åt hos Anneli. Talade med varandra. Cyklade hem. Talade med Rock. 
Borde skriva en survey-analys. Tänker, men skiter it.


Historien är slut.

Utvecklingen av den materialistiska historieuppfattningen är avbruten. Historien är slut.
I år blir det inga julklappar.


Hemma för exakt 40 minuter sen.
Från kinan. Där kvällarna spenderas med pinnmanövrering. Var annars?
Hemma hade någon spytt på heltäckningsmattan.
& så i badrummet. & på lite andra random valda platser.
Spolade i toaletten.
Värmde 1,7liter vatten. 2 dl till kvällsthéet. Resterande 1,5 till bedwarmern.
Det är varmt, gott & luktar lite surt.

Angående tankar om framtiden: Tack! För fan. Tack!


HemmaBorta i Ox1-4


       

             

        

A Tale of Two Cities.
Redan på 1200-talet var staden delad.
1355 dödades dussintals studenter & vanliga stadsbor
när upplopp mellan 'town & gown' rasade.
Striden, om än lugnare, rasar fortfarande.
I en av Europas mest instängslade städer.
Mest exkluderande fysik.
I sydöst: chavsens trogna följeslagare - pitbullen/barnvagnen.
I norr: manövreras Jaguaren. Tight.
Men.
I tre veckor till är det min stad.
En stad jag kommit att älska innerligt.
Kommit att hisnas över skönheten.
Hitta i & läsa, om än fortfarande stakande.
Fortfarande HemmaBorta.

dagar med F:et

       

       

När F:et var här var dagarna pälsmössebeklädda & varma av tamed-kaffe/grönt thé(!).
De var London, ösregn, stadsturism, innerlighet, utflykt.
De var generösa middagar & trånga nätter.
Afternoon thé & biobesök.
Mest var de bäst.
Saknar dig.


produkt dygnet 27/28

  • En tupplur, in advance, som kompensation för vad komma skall.
  • En second breakfast vid tjugoett.
  • Lite dans & glass med italienarna i köket.
  • En delad cigg med Radka & Marcello.
  • Två koppar kaffe.
  • En rippad chartlista från grannen.
    Så...

    Är jag uppe på banan igen. Laddad. För att få den jävla bästa bansopande presentationen om lokaliserad social exkludering Brookes University skådat sen Churchill skötte världsfredsbusinessen, ur kroppen.
    Alright...
    Huh! Så kör vi!

den delade staden

I den delade staden hänger några i exklusiva rummet.
Fy fan vad det gör ont. Högsta våningen är hisnande. Så in i helvete åtråvärd.
Ingenting spelar egentligen någon roll där. Men den härskar. Önskar oss. Stänger ute.

Thåström & Wiehe sjunger Keops Pyramid:
http://uk.youtube.com/watch?v=iGRSM1m5iMo&feature=related


Den delade staden gör ont. Oxford gör ont. Här skär Kanalen gränserna. Men på stigen brevid kan man följa med på resa. En klassresa från Sydost mot Norr. En resa i livslängdens, utbildningens, hälsans, kapitalets spår. London gör ont på samma sätt som det gjorde ont när familjen J var där nittisex. Shanghai gjorde ont likadant. Hemma som Borta.
Det gör ont som fan att läsa om Blondinbella. Att läsa Times. Köpa Ralph Laurenskjortor. Att gå upp Holloway, Kings road & Biblioteksgatan. Inte minst smärtar det att vara med. Att vara en delare.

Tidigare inlägg
RSS 2.0